Följ med på en resa med våldtäktsmannen

Just nu kollar jag (typ alldeleeees för mycket lol =]) på Breaking Bad, vilket är en väldigt bra och schpännande serie. MEN den får mig att tänka på det här: att en gång så hade en kompis till mig sett en film som handlade om en våldtäktsman ur hans perspektiv, och hen sa att det var fett omtumlande, vilket jag verkligen kan förstå. Att känna äckel och hat mot honom som våldtäktsman och samtidigt få följa honom tampas med sina våldtäktsproblem och därmed känna en slags empati och splittring inför karaktären. Det är verkligen intressant. En annan sak som är intressant är att vi ofta följer våldtäktsmän i filmer och serier utan att känna denna splittring/illamående/skuld/omtumlande tankar. 

Till exempel i Breaking Bad så köper en av huvudkaraktärerna sex av en knarkhora i utbyte mot meth. Den andra huvudkaraktären har icke-ok sex med sin fru i scen där hon till slut måste få bort honom med våld. Båda av dessa sätt att ha sex på tycker jag absolut kan jämställas med att våldta. Och dessa våldtäktsskildringar är något som INTE har som syfte att skapa en splittring i tittarna, den här serien har INTE som syfte att skildra män som tampas med våldtäktsproblem och den har verkligen INTE målet att tittaren ska betrakta övergreppen ur kvinnans perspektiv, utan i bästa fall som en problematisk skildring av mannens karaktärsutveckling. 

Vi får ofta följa män som är värsta äckluspatriarkarerna (och inte sällan på gränsen till våldtäktsmän) i filmer och serier utan att det skildras som en "film om en våldtäktsman" och det är något som är: jävligt. problematiskt. Både för att vi lever i en tid då en film som porträtterar homosexuell kärlek inte kan vara något annat än en "homo-film" eller en film som porträtterar mångfacetterade och bra kvinnokaraktärer inte kan vara annat än en "kvinno-film" men att filmer om våldtäktsmän aldrig pekas ut som "våldtäktsfilmer"?!??!?! (<-- skulle bli förvånad om "våldtäktsfilm" blev en kategori på Netflix, men ni förstår min tanke.) 

Det är också problematiskt eftersom att skildringen av dessa män som utför övergrepp väldigt sällan skildras som våldtäktsmän, utan som något annat - tex högstadielärare som har lungcancer. Det speglar ju bilden av vad samhället tänker att en "RIKTIG" våldtäktsman är: en pervers och skadad man som inte kan kontrollera sin sexualitet, vars hela psyke och varande upptas och definieras av de sexbrott han gör eller en man som är ond och inte har andra egenskaper än just ond/våldtäktsman. När en mer sann beskrivning av verklighetens våldtäktsmän är att det är människor som lever vanliga liv och som har fostrats in i en problematisk mansroll (vilket alla män har) och samhällets skeva syn på vad sex är. Och denna skeva syn på vad sex (och våldtäkt) är kommer fortsätta att upprätthållas om våldtäktsmän fortsätter att skildras på ett sätt som får oss att glömma att de våldtar. 

Problemet med den här äckliga skiten som jag skriver om är såklart att film- och serie-industrin är sjukt dominerad av vita män. Män som sällan porträtterar annat än andra vita män och deras historier. Det är därför vi är så vana vid att okritiskt följa mäns livsberättelser, det är därför det finns ett fett litet utbud som ger oss bra karaktärer som porträtterar och historier om kvinnor, icke-vita och HBTQ-personer. Och det är därför vi är så upp i halsen fylld med manshistorier att vi till slut står med en uppsjö av skildringar behandlar våldtäktsmän som polare. Och vi ba sväljer det.