lördag 20 juli 2013

Det är KUL att raka benen!

Idag ställde jag frågan till mig själv: ska jag sluta sminka mig? Varför ska jag sluta sminka mig?
Egentligen ställer jag ju fråga till mig själv på fel sätt. Det borde vara "varför borde jag sminka mig?" istället för "varför borde jag sluta sminka mig?" på samma sätt som att vegetarianer/veganer inte borde bli utfrågade och försvara deras kost när samtalet egentligen belysa varför folk väljer att äta kött.
För om jag frågar "Varför borde jag sluta sminka mig?" så blir mitt svar till mig själv: "Gud vilken ångestfylld fråga, fylld med så mycket tabun. Uppenbarligen är det jobbigt att ens tänka på att aldrig mer sminka sig, så fortsätt helt enkelt med det!" Men om jag frågar "Varför borde jag sminka mig?" så blir svaret: "För att bli snygg. För att passa in." vilket såklart är svar jag avfärdar, eftersom det är ytlig argument som jag inte vill ska styra mina livsval. Då blir retoriken mer komplex för att försvara smink-beteendet och säger saker som "Men att sminka sig är ju kul också! Det är kul att få känna sig snygg, kul att få pyssla om sig själv, kul att kunna se annorlunda ut!" Och min inre diskussion gör mig fett sur. För det är fan inte KUL att sminka sig.

Jag har upplevt kanske 2 % av alla gånger jag har sminkat mig att det helt ärligt har känts KUL för att jag har skapat mönster/målat mig över hela fejset/gjort effekter med smink, men annars är all slags experimentell ådra i mina sminkningar överskuggade av det tunga faktumet att syftet med smink är att 1. se snygg ut och 2. passa in. När jag tänker på hur det är att sminka sig så kommer jag istället att tänka på att vakna tidigare än nödvändigt, stressa som fan, och om dagens sminkning inte hinns med så får det mig att må dåligt. Sminkningens anda beskrivs bäst i att använda upp sjutusen tops under 10 minuter för att man inte får till sin jävla eyeliner - så varifrån kom idén att ett argument att sminka sig är för att det är KUL?!

Idén att sminkning är KUL kommer från reklamen. Det är helt enkelt reklam-retorik. Det är ord som är med i reklamfilmer och tjejtidningar som är till för att sälja produkter. Att skönhetsprodukter är fräscht, spännande, KUL och är till för att tjejer ska unna sig själva, ta sig tid, finna gemenskap, finna en partner, finna sig själva och för att vi e "worth it" är så jävla bullshit. Jag tror helt ärligt att ingen apa skulle beskriva dagens skönhetsrutiner på det sättet, om den kom från ett helt annat sammanhang som inte fått indoktrinerat vad skönhet är på samma sätt vi har.
Det sugigaste är att den här bilden av skönhetsprodukter sätter sig i våra hjärnor och blir våran egen bild av vad köpt skönhet kan göra. Fatta hårt rakhyvels-företaget från typ 40-talet, som kom på att de kunde dubbla vinsten om de sålde till kvinnor också, har vunnit när dagens tjejer ba "jag rakar mig faktiskt för att jag vill känna mig fräsch! Och det är kul att sköta om sig själv! Jag är värd det!" och stenhårt tror att deras känslor är för att DE tycker det. Vill inte förminska individers förhållning till rakning, men hur jävla KUL är det att stå kall och blöt i en dusch och raka bort hår man aldrig upplevt i full längd, raka bort feta hudbitar och få problem med kliutslag och innåtväxta hårstrån. Är du säker på att din uppfattning av rakning inte har skapats av något större än dig - typ kapitalismen?

Det är inte så konstigt att vi blir påverkade av ideal, samhället och normer. Men något som är truly fucked up är dessa saker styrs av de som vill tjäna pengar. De som gör en sån simpel och blodsugande ekvation som [tjejers plats i samhället + mkt skönhetskrav = fet vinst] får bestämma dessa normer. Orden som vi på reflex associerar med skönhet påverkar inte bara vår bild av skönhet - utan också av oss själva. Och när vi klämmer in en rutin som sminkning varje dag utan att veta varför, och de enda argumentet till varför när vi väl tänker på det är antingen icke godkända eller grundar sig i att vi är ett offer för en högre makt som leker med oss, då är det kanske dags att tänka om. För att fatta den riktiga innebörden av KUL. För att hitta vilka ord som egentligen är ens egna.

9 kommentarer:

  1. kapitalismen har fått mig att handla epilatorer ladyshavers vax superrakhyvlar ja ALLT för att jag alltid får enormt mycket utslag och inåtväxande hårstrån (som lett till infektioner omg), och jag har alltid hoppats att jag ska hitta en hårborttagningsprodukt som ska funka. det har jag ej, och nu ser mitt kön och hela mitt pubesområde ut som ett jävla blodsprängt minfält. helvete vad ovärt

    SvaraRadera
    Svar
    1. fyfan vad apigt! så mycket tid, cash och energi en kan lägga på något som bara sabbar!!

      Radera
  2. I like this inlägg! Ärligt och sant :) Vissa beteenden sitter kvar i mig som jag inte orkar ifrågasätta hos mig själv (ex användandet av smink, eller specifikt foundation), men du uppmuntrar till mod och motivation till att göra det. Det kan vara jobbigt att titta på egna beteenden när de strider emot vad man "egentligen" vill prioritera och tycker är viktigt... /Alva

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det är väldigt jobbigt att ifrågasätta vissa saker! Jag skulle aldrig orka att ifrågasätta tex färgandet av mitt hår för att känna mig snygg, för då skulle jag behöva bygga upp ett slags mod varje dag för att stå ut med det. Vi väljer ju alla vad vi är bekväma med att ifrågasätta, och det beror också på i vilken del vi är i livet och sådär! För det är fan läskigt att bryta såna vardagliga normer som att sminka eller raka sig! kram:):)

      Radera
  3. Bra inlägg! Men det är ju ingen annan än reklamen som säger att man automatiskt blir snyggare i smink, och jag tycker snarare att det då är bilden av skönhet som är problemet, inte om en tjej sminkar sig eller inte, så gör precis som du för stunden vill! Vi behöver inte mer skuldbeläggning, eller hur? :)

    Enligt mig är man snygg när man själv anser sig vara det, eftersom det märks på *utstrålningen*. Det som är synd med det är ju att de flesta känner sig säkrare och snyggare i smink just för att det är "meningen". Om man använder smink som ett medel för att uppnå något så ser jag inget problem med det, men om man använder det för att man är rädd för vad som skulle hända om man gick osminkad bör man tänka efter.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack så mycket! Jag menar absolut inte att skuldbelägga, utan det jag försöker få fram med inlägget är att vi alla är offer för "kapitalism-makten" som påverkar oss så mycket att orden som de försöker plantera i våra tankar till slut blir vår självbild. Jag kritiserar kapitalismen och beteendena som den uppmuntrar till! Och det är viktigt att kunna skriva kritiskt om beteenden och vad som hindrar oss att bryta normer utan att automatiskt se det som skuldbeläggning!

      Ja jag håller med om att snygghet inte är utseende, men jag tycker dock att "använda smink som ett medel" också kan ses som en annan formulering av att vara rädd för att inte använda smink... Alltså är smink ett sätt att känna sig snygg istället för att göra det "okända" och lära sig att känna sig snygg UTAN smink! Men jag förstår ju hur du menar, för jag känner mig ju också snyggare i smink och tycker om det, men för att bryta vissa beteenden måste man ju våga bli obekväm också, och det är därför det är så svårt att bryta det. Det jag menar med inlägget är att jag tycker att sminkning för att uppnå snygghet faktiskt ÄR dåligt, men att det finns så mycket som hindrar oss att sluta med det och att det är förståeligt för att vi har det så djupt rotat inom oss. Vi är rädda för att bryta tankemönster vi växt upp med och vi är rädda för att vara fula - och det är helt förståeligt.

      Radera
    2. Du har helt rätt i att normbrytande är bra! Men jag menade att om man vill sminka sig för att uppnå något (inte för att upprätthålla något) så gör man det inte under förtryck. Kan jag gå ut utan smink eller med orakade ben så kan jag gå ut i smink och rakade ben också, om du förstår hur jag menar? Idag hade jag t.ex. orakade ben och smink samtidigt och det kändes helt naturligt!

      Radera
  4. SÅ JÄVLA BRA INLÄGG! den här diskussionen behövs verkligen (jag tänker mig som bränna-bh:ar-diskussionen på 70-talet, som tyvärr inte ledde till någon permanent förändring, ty kapitalismen vann till slut)

    Jag minns den dagen då jag insåg att jag slutat raka benen för andras skull (den barbenta årstiden sommaren, samt innan krogen) & insåg att jag gjorde det eftersom jag personligen fann mina ben äckliga & orena med för mycket hår.

    Precis som jag försöker ta avstånd från den vidriga köttindustrin genom att sluta äta kött från köttfabriker önskar jag att jag kunde ta avstånd från skönhetsindustrin. Som tjänar sitt parra av att attackera tjejer i deras pubertala ålder & trycka deras självförtroende till botten.

    Och för att inte tala om hur mycket smink kostar, så jävla mycket (på riktigt) roliga saker man skulle kunna göra med tiden & pengarna man sparade.

    Det äckligaste är ju make-up-tutorials som ba "så här sminkar du dig så det ser osminkat ut" man ba, - jag har en bättre idé om hur du kan se osminkad ut, den är lite normbrytande men,;;; VA OSMINKAD :0

    SvaraRadera
  5. (måste dock tillägga att jag nästan alltid sminkar mig... . . . .)

    SvaraRadera