torsdag 8 november 2012

jag önskar


Elsa Billgrens/Sandra Beijers bilder (kommer inte ihåg vem som var vems heh)
    Jag önskar att jag bodde i ett kollektiv med mina kompisar så att alla kärlekssuktande jävla tonåringar som jag hänger med, som nu har lust, skulle kunna bo tillsammans! Då skulle vi inte behöva vara ensamma lika mycket, men så länge alla har ett rum var så kan vi ändå få egentid. Det skulle vara miljövänligt, alla skulle bidra med sin egna personliga lilla ~touch~ och varje person skulle behöva göra mindre hushållsarbete var om vi delade upp det rättvist. För att ha en filmkväll eller fest skulle vi inte behöva sticka någonstans, och att alltid ha tillgång till aktiviteter och polare skulle få oss att sitta mindre framför datorn, göra mer aktiviteter och mysa mer.
   Att bo i kollektiv med alla mina kompisar låter som en romantiserad hippie/hipster-dröm, men så behöver det ju egentligen inte vara. Kanske om vi bodde i ett stort hus som alla rymdes i, på inte-vet-jag-låt-oss-säga BACKEN? Kanske lite som mitt hus, som har en källarvåning (med kök och badrum) och ett sovrum på planvåningen som blir uthyrda till studenter ibland. Skulle vara schysst att fylla dem rummen med folk en kände, tänker jag jävligt ofta!!
   Och förverkligande av en sån här önskan behöver inte betyda att alla BOR tillsammans egentligen. Jag önskar bara att folk kunde komma hit och sova lite oftare, med en inställning att det inte behöver vara så jävla speciellt, utan folk kan komma och gå lite hur de vill. Skulle det vara omöjligt? Skulle det göra de boende i huset galna? Skulle det vara problematiskt att lita på människor till den utsträckningen? Skulle det vara omöjligt att lära känna folk genom att släppa in dem i sitt hus istället för över facebook?
   Jag vettefan. Men det är ju nice att tänka att om något känns bra för alla som är inblandade så finns det egentligen ingen anledning till att inte utföra det! Vi tänker ju så FYRKANTIGT. Fast egentligen känns ju som kollektivboende som den mest naturliga boendeformen? Vi är ju ändå flockdjur, och att leva och anpassa oss med varandra är vi ju redan vana vid att göra i samhället. Är det fucking kärnfamiljen som har rubbat kollektiv-trenden? Bu!

oj det här blev ett långt inlägg, men summan av kardemumman är att det är möjligt att blanda kul och ansvar i en livsstil och vi borde alla följa våra hjärtan<3

3 kommentarer:

  1. JAG ÄR PÅ!!!
    /cookie

    SvaraRadera
  2. ALLTSÅ DETTA HAR JAG TÄNKT PÅ FETT MYCKET OCH TÄNKT HUR DET HADE VARIT IFALL NÅGOT SOM DETTA FAKTISKT INTRÄFFADE.

    SvaraRadera
  3. hej

    lets do it

    serri det är typ min dröm

    SvaraRadera