Ett litet kapitel om det förbannade självhatet (vi skvätter det runt oss som om det vore en parningsdoft.)

Ibland kan det kännas underbart med små saker som att man upptäckter att det ligger fem stycken typsnitt på bara en kvadratdecimeter av bordet eller coola mönster i botten på muggar. Fast samma dag känner man sig utanför och plötsligt har man lust att  riva självporträtt och kasta matteboken i väggen.